Regeländringar och Nyheter

Här följer först regeländringar som trätt i kraft under 2022 samt det som träder i kraft under 2023. Därefter redovisas beslutade ändringar som träder i kraft senare än 2023 samt utredningar och förslag som kan resultera i nya regler framöver.

Hänt under 2022

Cisterner – Naturvårdsverkets nya föreskrifter 2022

Under 2022 kom Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2021:10) om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor i cisterner ovan och i mark som rymmer mer än 1 m³ vätska, samt rörledningar och slangledningar som är anslutna till sådana cisterner. Inom vattenskyddsområde gäller föreskrifterna för hantering av mer än 150 liter brandfarliga vätskor eller spillolja.

Föreskrifterna omfattar också hantering av lösa behållare. Föreskrifterna innehåller krav på information till tillsynsmyndigheten och inom vattenskyddsområde krav på sekundärt skydd och kontroll av sekundärt skydd. Föreskriften innehåller även bestämmelser om invallning, om skyltning och när befintliga behållare ska ha sekundärt skydd vid inrättande av nya vattenskyddsområden.

Avloppsslam

Naturvårdsverket har ett pågående regeringsuppdrag som redovisas sommaren 2022 med att utreda förutsättningar och svensk lagimplementering för EU-förordning (2020/741) om minimikrav för återanvändning av (avlopps)vatten på jordbruksmark som blir gällande sommaren 2023. Naturvårdsverket har kännedom om att regeringskansliet i skrivande stund utreder myndighetsansvar och eventuella nya uppgiftslämnarskyldigheter som kan följa av att EU-förordning (2019/1010) om samordning av rapporteringsskyldigheter innebär ändringar rapporteringskrav i EU-direktiv (86/278/EEG) om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket.

Betydande ändringar innefattar bland annat att rapporteringen går från att vara vart tredje år till årligen och att uppgifter om var slam sprids eller var slam får spridas ska rapporteras in till EU-kommissionen och tillgängliggöras. Första rapporteringsåret blir 2023 då data från verksamhetsåret 2022 ska rapporteras till EU. Utvärdering av slamdirektivet (86/278/EEG) pågår nu under 2021 och ett utkast till ett nytt slamdirektiv ska enligt kommissionen vara klart någon gång under 2023.

Köldmedia

Naturvårdsverket fick remiss från miljödepartementet om ändringar i svenska f-gasförordningen (2016:1128) med ändringar under året. EU-kommissionen arbetar med översyn av förordningen EU/517/2014 som kan ge eventuella ändringar under 2023 eller 2024.

Boverkets byggregler

Översyn av Boverkets byggregler, BBR, pågår. Avsikten är bl.a. att förtydliga ramarna gentemot ekodesigns ramar för nya fastbränslepannor och oljepannor.

Rapportera mängden förpackningar – senast 31 mars

Som enskild förpackningsproducent är du, att på årlig basis, skyldig att rapportera om mängden förpackningar som sätts på marknaden. Förpackningsproducent är den som importerar förpackade produkter eller säljer förpackningar eller förpackade produkter i Sverige. Rapporteringen till Naturvårdsverket ska ske senast den 31 mars.

Producentansvar för returpapper har upphört

Under 2022 upphävdes förordningen (2018:1436) om producentansvar för returpapper. Ansvaret för att samla in och materialåtervinna returpapper ligger nu på kommunerna.

Plastbärkassar

Regler om plastbärkassar regleras sedan 2022 i Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar.

Växtnäring – föreskrifterna om miljöhänsyn i jordbruket har uppdaterades avseende kväve och fosfor

Ändringarna i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring började gälla från och med 1 mars 2022. Några viktiga ändringar som gäller kväve och fosfor är:

  • Tillförseln av lättillgängligt kväve inför höstsådd av andra grödor än oljeväxter sänktes från 40 till 30 kilo per hektar.
  • Schablonvärdena för fosfor har ändrats. Fosforinnehållet i vissa gödselslag är högre än tidigare. Detta innebär att framförallt djurhållande jordbruksverksamheter behöver se över gamla beräkningar och antaganden som gäller det faktiska fosforinnehållet i gödseln. Även schablonvärden för kväveutsöndring per djur har ändrats.
    • Kravet att ”fördela stallgödsel och andra organiska gödselmedel över hela spridningsarealen (max 22 kg/ha och år i genomsnitt under en femårsperiod)” togs bort och ersattes med ett allmänt råd om att ”Gödseln bör fördelas över spridningsarealen och förrådsgödsling med fosfor bör om möjligt undvikas”.

Avseende fosforinnehållet i stallgödseln finns enkelt sett två eller eventuellt tre olika metoder att komma fram till ett resultat.

  • Använda schablonvärden – Jordbruksverkets eller någon annans.
  • Stallbalansberäkning – exempelvis med hjälp av Jordbruksverkets beräkningsprogram Vera.
  • Eventuellt: Gödselanalys – OBS i normalfallet anser inte Jordbruksverket att gödselanalys av fosforinnehåll är ett lämpligt sätt att utgå ifrån, eftersom det är svårt att ta ett representativt prov, men i vissa sammanhang med en komplex gödselblandning så kan det vara det enda praktiskt genomförbara sättet. 

Gödsellagring – uppdaterade gödselmängder och fler djurslag

Även schablonvärdena för producerad mängd gödsel för olika djurslag uppdaterades i samband med ändringarna under 2022 i föreskriften ovan. Nya gödselvärden, fler djurslag och djurhållningssätt har tillkommit, till exempel Mjölkko EKO, Mjölkande get, Slaktgris EKO, Avvanda smågrisar (10 - 30 kg), Kanin, Kalkon och Struts. Även schablonvärden för kletgödsel för unghöns och värphöns har tillkommit.

De nya schablonvärdena underlättar beräkningarna för behovet av lagringskapacitet. Den djurhållare som inte uppfattar att schablonvärdena ger en rättvis bild av mängden gödsel som produceras på den egna gården kan exempelvis göra mer detaljerade beräkningar i beräkningsprogrammet Vera. Observera att schablonvärdena inte är ett minimikrav, utan en beräkningshjälp för att uppskatta behovet av lagringsutrymme för gödsel.

Ekologisk produktion – ny förordning 

2022 började en ny förordning för ekologisk produktion att tillämpas. Läs mer om För dig som är eller vill bli ekologisk producent på www.jordbruksverket.se.

Brandskydd – lbk:s rekommendationer

LBK:s rekommendation 8 Motordrivna fordon (fordon och motorredskap som drivs med förbränningsmotor) reviderades 2022. 

LBK:s rekommendation 9.4 och 10 har uppdaterats i juni 2022. Rekommendation 9.4 Skog – att förebygga skogsbrand har dragits in. 

I rekommendation 10 Brandlarm och släckutrustning har krav på släckutrustning vid brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats vid takläggningsarbeten lagts till och rekommendation för skördetröska, självgående fälthack eller självgående slåtterkross har omformulerats och förtydligats.

LBK:s rekommendationer 4 Uppvärmning och torkning, 9.1 Halm- och gräsbränning och 9.2 Självantändning i hö, halm kommer att revideras framöver.

Förhindra terrorism med hemmagjorda sprängämnen - s.k. sprängämnesprekursorer

För att förhindra terrorism med hemgjorda sprängämnen har utgångsämnen till dessa, så kallade sprängämnesprekursorer, reglerats inom EU genom EU-förordning 2019/1148. Denna ersätter EU-förordning 98/2013 på samma område, och skärper samtidigt tidigare regler. Reglerna innebär bl.a. att kontroller behöver ske vid överlåtelse av vissa kemiska produkter som innehåller sådana ämnen. Vidare måste misstänkta transaktioner, stölder och försvinnanden av produkter som innehåller sprängämnesprekursorer rapporteras till polisen. 

Nedanstående produkter, som kan förkomma inom lantbruket, får inte överlåtas utan att kontroller av mottagaren görs (exempelvis genom en så kallad ”kundförsäkran” för yrkesmässiga användare). Läs mer om Utgångsämnen till hemgjorda sprängämnen – sprängämnesprekursorer på www.msb.se, där det även finns en fullständig förteckning över berörda ämnen.

Materialåtervinningsprocesserna är olika effektiva för olika materialslag. Medan de allra största delarna av de glas- och metallförpackningar, samt PET-flaskor och pantburkar som rapporteras som materialåtervunna verkligen blir nya produkter, så är processen för papper och framförallt plast inte lika effektiv.

  • Mineralgödsel och andra produkter som innehåller mer än 16 vikt% kväve från ammoniumnitrat (N>16, motsvarar mer än 45,7 vikt% ammoniumnitrat).
    • Svavelsyra, halt över 15 vikt%.
    • Väteperoxid (vätesuperoxid), halt över 12 vikt%.
    • Salpetersyra, halt över 3 vikt%

    Gemensam djurhälsolagstiftning AHL inom eu – trädde i kraft 21 april

    AHL står för Animal Health Law och är ett samlingsnamn för den nya djurhälsoförordning som beslutades i EU 2016 (Djurhälsoförordningen (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa). Den nya förordningen är som en ramlagstiftning för djurhälsoområdet och ersätter ett stort antal förordningar, direktiv och beslut som idag reglerar djurhälsa och smittskydd.

    Djurhälsoförordningen ska tillämpas fullt ut fem år efter att den trätt ikraft, vilket var den 21 april 2021. Det främsta syftet med den nya djurhälsoförordningen är att förbättra djurhälsan. Till exempel satsar man mer på åtgärder som ska förhindra sjukdomsutbrott. Mottot inom AHL är att förebygga i stället för att bota. Läs mer om En ny djurhälsoförordning (AHL) på www.jordbruksverket.se. Som en följd av att EU skapar AHL, kommer Sverige anta en ny svensk djurhälsolag baserad på epizootilagen och epizootiförordningen, zoonoslagen och zoonosförordningen samt provtagningslagen och ett antal kompletterande föreskrifter. Dessutom görs omtryck av ett antal svenska föreskrifter inom områden som EU inte styr över.

    Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2021:13) om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa började gälla 2021-04-21. Föreskrifterna innehåller kompletterande bestämmelser till Djurhälsoförordningen (EU) 2016/429 samt till denna förordning antagna genomförandeförordningar och delegerade förordningar. Förutom bestämmelserna i dessa föreskrifter finns i annan lagstiftning bestämmelser om utrotningshotade arter av vilda djur och växter, om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter och om skyddsåtgärder mot växtskadegörare.

    Registrera plats med djur eller avelsmaterial

    Enligt EU:s djurhälsoförordning ska ansvariga för en plats där djur och avelsmaterial hålls registrera den. Anledningen är att det ska vara enklare att spåra smittor vid eventuella sjukdomsutbrott. Sista dagen för att registrera platsen där djuren hålls, anläggningen, var 1 oktober 2021. Kraven på registrering gäller även den som transporterar vissa djur mellan länder.

    Händer under 2023 och på gång därefter

    Tvärvillkor blev grundvillkor

    En nyhet som började gälla från 1 januari 2023 är att tvärvillkoren försvann och ersattes med grundvillkor. Grundvillkor är regler som du som söker jordbrukarstöd behöver följa, för att få full utbetalning av stödet. Genom att följa grundvillkoren bidrar du till att bevara jordbruksmarken i gott skick. Du bidrar också till att förbättra den yttre miljön för människor och djur, förbättra klimatet, minska smittspridningen och få säkrare livsmedel. Grundvillkoren bidrar även till lika villkor för lantbrukarna inom och mellan medlemsstaterna i EU. Grundvillkoren är indelade i verksamhetskrav och normer. Verksamhetskrav är regler som redan gäller i Sverige för all jordbruksverksamhet, oavsett om du söker jordbrukarstöd eller inte. Normer är miljö- och klimatrelaterade grundvillkorsmål som alla medlemsstater måste nå upp till och som finns uppräknade i EU:s regler för den gemensamma jordbrukspolitiken.

    De flesta är desamma men några nya grundvillkor har tillkommit och några har tagits bort. Läs mer om grundvillkor på www.jordbruksverket.se

    Ny förordning om producentansvar för förpackningar – från 1 januari 2023

    Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar trädde i kraft den 1 januari 2023. De nya reglerna ska underlätta för hushåll och verksamheter att sortera sitt förpackningsavfall. En enklare insamling och sortering ska bidra till att producenter kan återvinna mer avfall, att hanteringen av avfall blir mer resurseffektiv och att behoven av nya råvaror minskar vilket ger minskade koldioxidutsläpp. Förordningen innebär att kommuner och producenter får nya roller. 

    Transport av icke-farligt avfall av mer än 10 ton eller mer än 50 m3 – anmäla till länsstyrelse 

    Transport av enbart icke-farligt avfall som har uppkommit i eller i samband med en yrkesmässig verksamhet i mängder som överstiger 10 ton eller 50 kubikmeter under ett kalenderår ska anmälas till länsstyrelsen. Detta gäller inte transport av naturgödsel eller kadaver.

    Producentansvar för glödlampor upphör 1 januari 2023

    Förordningen (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer upphävdes från och med 2023. Eftersom glödlampor i princip inte säljs längre finns inte samma behov av ett producentansvar. Förordningen ska dock fortsätta att gälla för glödlampor som har tillverkats före ikraftträdandet.

    Övervakning av pannor kategori 1-4 – från 2025-12-01

    För övervakning av pannor i kategori 1 - 4 (enligt bilaga 2 i AFS 2017:3) börjar bestämmelserna om certifiering i 6 kap. 4 § första stycket gälla 1 december 2025.

    Översyn av nitratkänsliga områden 2022 – ändringar framöver

    Jordbruksverket hade i uppdrag av regeringen att göra en översyn av känsliga områden i enlighet med artikel 3.4 i rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nitratdirektivet). En sådan översyn ska enligt nitratdirektivet genomföras vart fjärde år för att kunna göra nödvändiga ändringar av de känsliga områdena. Resultatet innebär att nya nitratkänsliga områden kan tillkomma och andra försvinna. Läs mer om Översyn av nitratkänsliga områden 2022 på www.jordbruksverket.se. Föreskriftsändringen kommer att beslutas innan sommaren 2023, men kommer troligen inte att träda ikraft förrän årsskiftet 2023/2024.