Klimatdeklarationer är ett enkelt sätt att lämpa över problemet på konsumenten

Undersökningar visar att många konsumenter sätter ett likhetstecken mellan klimatsmart och miljövänlig men i begreppet miljövänlig ingår många fler aspekter som minskad övergödning och ökad biologisk mångfald. Vi kan inte lämpa över ansvaret för alla hållbarhetsval på konsumenten. 

Att agera för att minska klimatpåverkan genom att enbart sätta en siffra på sin produkt som visar hur stora utsläpp den har, leder inte utvecklingen framåt. Klimatavtryckssiffran på förpackningen kan leda till att konsumenten gör ett val som ger lägre klimatpåverkan, det är sant. Men i värsta fall kan den samtidigt leda till minskad biologisk mångfald eller sämre djurvälfärd. 

Klimatfrågan är redan fem minuter över tolv men samtidigt är tiden förbi att ta en fråga i taget. Om vi bara klarar att hålla en fråga, klimatfrågan, i huvudet riskerar vi att göra obotlig skada på vår biologiska mångfald. Larmrapporterna duggar tätt kring kraftigt minskade populationer av flertalet arter, även i Sverige. Åtgärder för det behövs nu – inte om 20-30 år när vi har löst klimatproblemen. 

Ett exempel på hur ett för ensidigt fokus på klimatfrågan kan göra skada är vid klimatavtrycksmärkning av kött. För att få en låg siffra för nötkött kan man tränga in så många djur som möjligt i en lada och utfodra dem med spannmål. Men de djuren lever ett sämre liv och är inte ute på bete och bidrar till den biologiska mångfalden. För importerat kött kan ett sätt att få så lågt klimatavtryck som möjligt vara att ge djuren antibiotika i förebyggande syfte. Då ökar risken för multiresistenta bakterier, ett hot mot den globala folkhälsan i nivå med klimatförändringarna.

Ett annat exempel som kan ge en bättre klimatsiffra på förpackningen är högintensiva odlingar utan utrymme för naturligt liv, men på bekostnad av pollinerande insekter. 

Det saknas en standard för hur klimatavtrycksmärkningar ska beräknas i dag. Informationen som ges av siffran på förpackningen är väldigt oprecis och innehåller så stora mått av osäkerhet att den riskerar att bli missvisande. Det är inte ovanligt att siffror med flera decimaler redovisas vilket ytterligare spär på missuppfattningen om att siffran är exakt uträknad. Kruxet med schablonsiffror är också att de bästa bönderna buntas ihop med de som inte gör något och drivkraften att förbättra sin produktion försvinner. Beräkningar av klimatpåverkan är ett bra redskap för ökad kunskap på en mer övergripande nivå. Idag har vi underlag för all primärproduktion så fler beräkningar här ger egentligen inte mer kunskap. 

Ofta hörs argumentet att vi inte har tid att vänta. Alla idéer måste bejakas. Och det är sant att vi inte har tid att vänta. Inte med att faktiskt vidta åtgärder för att minska klimatpåverkan från vår livsmedelsproduktion.

Som företagsledare behöver du inte välja att satsa bara på en hållbarhetsfråga i taget. Många aktörer, vi är en av dem, har redan färdiga lösningar för hur man balanserar många hållbarhetsfrågor mot varandra utan att tappa något perspektiv. Men det är klart – det är inte lika enkelt som att bara räkna ut en siffra. Det kräver faktisk förändring i produktionen. 

Ett argument som hörs är att vi inte kan förvägra människor att få klimatinformation bara för att det även finns andra frågor som är viktiga. Men om det går att ge människor information om alla miljöaspekter, genom att använda en miljömärkning, varför förvägra konsumenten att göra ett val som är hållbart i fler avseenden än att bara minska klimatpåverkan?

Helena Allard
hållbarhetschef Sigill Kvalitetssystem/Svenskt Sigill