Miljö och klimat

Både sådant som minskar utsläppen, men också sådant som kan öka upptaget av koldioxid i mark. 

Genom ett aktivt arbete med resurseffektivitet och produktivitet. En hög och ökad produktivitet, till exempel genom en förbättrad djurhälsa, gör att utsläppen minskar. Åtgärder som minskar läckaget av näringsämnen, och därigenom risken för övergödning, minskar ofta även belastningen på klimatet. När mindre andel näringsämnen läcker till sjöar och hav innebär det ofta att även utsläppen av växthusgaser minskar. 

Rådgivning och kunskaps- och teknikutveckling är en annan viktig åtgärd. Eftersom det ofta skiljer från gård till gård vad som är en effektiv klimatåtgärd är platsspecifika åtgärder viktiga. Många lantbrukare får rådgivning från Greppa Näringen för att öka kunskapen om hur de kan minska sina utsläpp av klimatgaser, minska övergödning och för en säker användning av växtskyddsmedel.  

Många lantbrukare bidrar också genom att både producera och använda förnybar energi. Spannmål kan exempelvis användas för att framställa etanol. Energiskog kan användas för att producera värme. Produkter som halm och stallgödsel kan användas som bränsle och för framställning av biogas. Källa: Jordbruksverket 
 

Den svenska skogen avlastar varje år atmosfären med cirka 45 miljoner ton koldioxid. Nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp av koldioxid som är cirka 54 miljoner ton. Det betyder att de svenska träden tar upp en mycket stor del av all koldioxid vi släpper ut i vårt land. 

Medelåldern för träd som avverkas i Sverige är 110 år. Träden tar upp mer koldioxid under tiden de växer. Man kan jämföra dem med en hungrig tonåring, de äter mer när de växer som mest, sedan avtar det när de uppnått full storlek. I dagsläget är det bara 75 procent av skogens årliga tillväxt som avverkas, det betyder att vi får mer och mer skog för varje år.  

Svensk växtodling på mineraljordar har lagrat in kol motsvarande 2,4 miljoner ton C02e per år under de senaste 30 åren. Jordbrukare minskar växtnäringsläckaget och binder kol i marken genom att använda sina resurser på ett planerat, klokt och effektivt sätt. I och med att lantbruket blir allt mer högteknologiskt och exakt kan tekniken övervaka, känna av, signalera och styra, vilket underlättar att göra rätt sak i rätt tid. Den svenska åkermarken mår dessutom allt bättre vilket till stor del beror på en ökad odling av gräs till betande djur som leder till ökad mullhalt. En ökande mullhalt genom ökad inlagring av kol ger såväl klimatmässiga som ekonomiska fördelar i form av bördigare jordar. Allt fler odlar även exempelvis mellangrödor, innan nästa huvudgröda, som honungsört, oljerättika och andra arter för att öka kolinlagringen och markens bördighet. 

De senaste 15 åren har över 10 000 gårdar tagit emot rådgivning kring hur de kan effektivisera sin produktion genom Greppa Näringen. Påverkan på vatten, mark och klimat har minskat på gårdar som fått rådgivningen. Det är hundratusentals genomförda åtgärder och förbättringar som leder till en effektivare produktion.  

Odling av vall har ökat och är dessutom en viktig del i växelbruket. Vall återför energi till jorden och binder mycket kol vilket håller jorden bördig och minskar läckage av nitrit och lustgas. Vallen binder cirka 3 miljoner ton CO2/år och vallens rotsystem går djupt och angriper ogräs och är samtidigt ett viktigt djurfoder. Odling av fång- och mellangrödor för att lagra in kol och minska näringsläckage har även ökat markant. 

Precisionsodling minskar kväveutlakningen. Allt fler lantbrukare använder digitala verktyg som sensorer och satelliter när de gödslar. 100 000-200 000 hektar vete gödslas med sådan precisionsgödsling som bidrar till att minska kväveutlakningen och många bönder strukturkalkar sina marker för att minska fosforläckaget till sjöar och vattendrag, Dessutom har Sveriges bönder anlagt skyddszoner längs vattendrag motsvarande ett halvt varv runt jorden.