Fågelinfluensa

Just nu har vi ett pågående utbrott av fågelinfluensa på tamfåglar i Svedala kommun med tillhörande restriktionszon.

I stora delar av södra Sverige är det dessutom ett högrisk­område eftersom risken är stor att tam­fåglar kan bli smittade. I högriskområdena finns regler som du behöver följa för att minska risken för att dina fåglar ska smittas och dö. Fågelinfluensa är en sjukdom som finns bland vilda fåglar och som kan sprida sig till tam­fåglar. Det innebär att dina höns kan bli väldigt sjuka och dö om de kommer i kontakt med smittade vilda fåglar.

Utbrott av fågelinfluensa under 2024

Under 2024 har det varit tre utbrott av fågelinfluensa på tamfåglar. Just nu är det ett pågående utbrott i Svedala kommun.

Utbrott av fågelinfluensa 2024

Datum konstaterat fall

Restriktions-
zon

Län

Kommun

Typ av
produktion

2024-03-16

Karta Pdf, 7.9 MB.

Skåne

Svedala

Fasaner

2024-01-17

Upphörde 2024‑02‑19

Skåne

Ystad

Kalkonbesättning

2024-01-07

Upphörde
2024‑02‑11

Skåne

Sjöbo

Avelsanläggning

Förklaring till kartan: En restriktionszon består av en skyddszon på 3 kilometer runt den drabbade anläggningen (innanför den röda cirkeln) och en övervakningszon på 10 kilometer runt den drabbade anläggningen (innanför den blå cirkeln). Om det bara finns en övervakningszon, det vill säga en blå cirkel, har skyddszonen upphört.

Det här gäller i en restriktionszon

I områden där det finns smitta på tama fjäderfän upprättar vi en restriktionszon med regler som behöver följas av alla som har fjäderfän och andra fåglar i fångenskap. Eftersom det nu är utbrott i Skåne finns det en restriktionszon runt den drabbade anläggningen.

Restriktionerna i en restriktionszon

En restriktionszon är indelad i två områden, en skyddszon och en övervakningszon.

  • Skyddszonen är ett område som ligger inom 3 kilometer från den drabbade anläggningen. Inom skyddszonen finns det fler krav jämfört med övervakningszonen.
  • Övervakningszonen är ett område som ligger inom 10 kilometer från den drabbade anläggningen.

Reglerna inom skyddszonen och övervakningszonen gäller för alla som har fjäderfän och andra fåglar i fångenskap.

Det här gäller för alla i skyddszonen och övervakningszonen

  • Fjäderfän, höns och andra fåglar i fångenskap ska hållas inomhus.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar som inte kan hållas inomhus kan de istället hållas inhägnade.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Du får inte sälja dina ägg på gården i en äggbod, på en marknad eller liknande om de inte passerat ett äggpackeri först och blivit märkta. Du får efter tillstånd från Jordbruksverket skicka äggen till ett äggpackeri eller till en anläggning för värmebehandling. Anledningen är att vi vid ett eventuellt sjukdomsutbrott i din besättning ska kunna spåra äggen så att vi vet var de finns.
  • Du kan fortsätta att äta ägg så länge som fåglarna är friska och inte visar några symtom.
  • Du får inte transportera fåglar, ägg, kläckägg, andra produkter och gödsel från fåglarna utan tillstånd av Jordbruksverket. Gödsel får du bara transportera till en deponi eller biogasanläggning efter tillstånd från Jordbruksverket.
  • Du får inte transportera döda fåglar utan tillstånd.

Sök tillstånd för att provta fjäderfä och fåglar

Du behöver tillstånd från Jordbruksverket för provtagning av fjäderfä och fåglar i fångenskap för andra sjukdomar än fågelinfluensa. Du ansöker om tillstånd via vår e-tjänst.

Fler regler för dig som har fjädervilt

Om du har fjädervilt ska du följa reglerna som gäller för alla fåglar. Du ska dessutom följa de här reglerna:

  • Om du har fjädervilt som inte kan hållas inomhus kan de istället hållas inhägnade.
  • Om du har gräsänder ska hela inhägnaden vara täckt med nät för att förhindra andra fåglar att ta sig in.
  • Du får inte sätta ut hägnat fjäderfävilt i naturen.

Förbud mot utställningar och tävlingar

Det är förbud mot utställningar och tävlingar i restriktionszoner.

Köpa ägg från en gård i en restriktionszon

Du får bara köpa ägg från en gård med friska djur. Äggen måste vara märkta av ett godkänt packeri. Det gäller även ägg som en hönsägare ger bort. Det är inte farligt att äta äggen, men i en utbrottssituation är det viktigt att äggen är spårbara och då måste de först passera ett godkänt äggpackeri och märkas.

Transporter till och från restriktionszoner för fågelinfluensa

Det finns regler för transporter till och från en restriktionszon. Vissa transporter är förbjudna, Vissa är tillåtna men du behöver söka tillstånd från Jordbruksverket.

Transporter som är förbjudna

Det är förbjudet att göra vissa transporter av fåglar, ägg och produkter som har hållits i restriktionszonen. Förbudet gäller transporter av:

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap till och från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • kläckägg från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • ägg för användning som livsmedel från anläggningar som finns i en restriktionszon
  • färskt kött från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från slakterier eller vilthanteringsanläggningar som finns i restriktionszonen
  • slaktbiprodukter från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från slakterier eller vilthanteringsanläggningar som finns i restriktionszonen
  • köttprodukter som framställts av färskt kött från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från anläggningar som finns i restriktionszonen.

Dessutom är det förbjudet att transportera följande animaliska biprodukter från fjäderfän, fåglar i fångenskap och fjädervilt från anläggningar som finns i restriktionszonen:

  • naturgödsel, inklusive strö och använt strö
  • hudar, skinn och fjädrar
  • andra animaliska biprodukter utom döda fåglar, som bara får flyttas till en anläggning för bearbetning eller bortskaffande av animaliska biprodukter

Transporter som är tillåtna

Det är tillåtet att transportera vissa produkter till, från och inom restriktionszonen under vissa förutsättningar. Det är att produkterna under produktion, lagring och transport har hållits klart åtskilda från produkter som inte får transporteras från restriktionszonen. Vilka produkter som inte får transporteras från restriktionszonen kan du läsa om i stycket ovanför.

Det är tillåtet att transportera de här produkterna:

  • Produkter som framställts i skyddszonen och som kommer från fjäderfän och fåglar i fångenskap som har hållits utanför skyddszonen. Det gäller även produkter från fjäderfän och fåglar i fångenskap som hållits utanför skyddszonen och sedan slaktats i skyddszonen.
  • Framställda produkter, det vill säga animaliska biprodukter som har bearbetats eller behandlats till en framställd produkt. Exempel på framställda produkter är sällskapsdjursfoder, rötrest (biogödsel) och fetter för tekniskt bruk.
  • Produkter som har framställts 21 dagar innan misstanken om sjukdomen anmäldes till Jordbruksverket.

Det är också tillåtet att transportera produkter av animaliskt ursprung som har genomgått relevant värmebehandling för sjukdomen:

  • Värmebehandling i en hermetiskt sluten behållare. För att uppnå ett F0-värde på minst 3. F0 är den beräknade avdödande effekten på bakteriesporer. Ett F0-värde på 3 innebär att den kallaste punkten i produkten har upphettats tillräckligt för att uppnå samma avdödande effekt som vid 121 °C i 3 minuter med snabb upphettning och avkylning.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 70° C.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 65,0° C i minst 42 sekunder.
  • Värmebehandling för att uppnå en kärntemperatur på 60° C i minst 507 sekunder.

Transporter som kan utföras med tillstånd

Trots det generella transportförbudet kan du i vissa fall få tillstånd för vissa typer av transporter. Vilka transporter du kan få tillstånd för beror på om transporten ska gå in eller ut ur en skyddszon eller övervakningszon. För att du ska kunna få tillstånd att transportera behöver du också uppfylla vissa grundläggande villkor.

Transporter från en skyddszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transporter från en anläggning eller plats i en skyddszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära ursprungsanläggningen som möjligt i skyddszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger i övervakningszonen, när det inte är möjligt att slakta djuren i skyddszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära övervakningszonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktions­zonen
  • daggamla kycklingar som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger utanför rest­riktionszonen
  • värpfärdiga hönor som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger i restriktions­zonen
  • kläckägg som ska till ett kläckeri eller en anläggning för inomhuskläckning i Sverige
  • färskt fjäderfäkött från djur som hållits i skyddszonen och som ska till en plats i Sverige
  • ägg som är avsedda som livsmedel som ska till en förpackningscentral i Sverige eller till en anläggning för framställning av äggproduk­ter i Sverige
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land som har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska produkter
  • produkter som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land som har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska bipro­dukter.

Transporter till en skyddszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transporter till en skyddszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som kommer från en anläggning i Sverige som ligger utanför skyddszonen eller från en anläggning i ett annat EU-land, och ska till ett slakteri i skyddszonen
  • kläckägg som kommer från en anläggning i Sverige och ska till ett kläckeri i skyddszonen.

Transporter från en övervakningszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transport från en anläggning eller plats i en övervakningszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger så nära ursprungsanläggningen som möjligt i restriktionszonen
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till ett slakteri som ligger utanför restriktionszonen men så nära zonen som möjligt, när det inte är möjligt att slakta djuren i restriktionszonen
  • daggamla kycklingar som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger utanför rest­riktionszonen
  • värpfärdiga hönor som ska till en anläggning i Sverige. Om det är möjligt ska du välja en anläggning som ligger i restriktions­zonen
  • kläckägg som ska till ett kläckeri eller en anläggning för inomhuskläckning i Sverige
  • färskt fjäderfäkött från djur som hållits i övervakningszonen som ska till en plats i Sverige
  • ägg som är avsedda som livsmedel som ska till en förpackningscentral i Sverige eller till en anläggning för framställning av äggproduk­ter i Sverige
  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land, vilken har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska produkter
  • produkter som ska till en anläggning i Sverige eller i ett annat EU-land, vilken har godkänts för bearbetning eller bortskaffande av animaliska bipro­dukter.

Transporter till en övervakningszon som du kan få tillstånd för

Du kan få tillstånd för transport till en övervakningszon av

  • fjäderfän och fåglar i fångenskap som kommer från en anläggning utanför övervakningszonen och som ska till ett slakteri i övervakningszonen
  • kläckägg som kommer från en anläggning i Sverige och som ska till ett kläckeri eller till en anläggning för inom­huskläckning i övervakningszonen.

Villkor för att få transporttillstånd

För att Jordbruksverket ska kunna ge tillstånd till en transport måste de här grundläggande villkoren vara uppfyllda:

  • Transporten sker direkt utan stopp längs vägen, via huvudleder och på avstånd från gårdar med mottagliga djur. Om transporten ska gå till, från eller inom en skyddszon måste rutten dessutom förhandsgodkännas av Jordbruksverket. Den mottagande anläggningen ska ha accepterat att ta emot transporten och ska vara godkänd av Jordbruksverket som mottagare av transporten. Jordbruksverket gör en bedömning av rutten och mottagande anläggning under behandlingen av ansökan om tillstånd.
  • Jordbruksverket har bedömt att transporten inte innebär en risk för spridning av sjukdomen.
  • Djur som ska transporteras ska först undersökas av en veterinär som Jordbruksverket utser.
  • Produkter som ska transporteras ska hållas åtskilda från sådana produkter som inte får lämna restriktionszonen. Det gäller såväl under produktionsprocessen och lagringen som under transporten.
  • Transportören ansvarar för att utföra nödvändiga åtgärder för att minska risken för att smittan sprids vid lastningen, under transporten och vid avlastningen.

Dessutom tillkommer oftast vissa krav på hur transporten utförs och hur djuren eller produkterna ska hanteras vid ankomsten till anläggningen eller slakteriet. Exempelvis kan det vara krav på plombering av transporten, särskild övervakning vid slakt eller märkning av produkter. Vilka krav som gäller står i tillståndet eller i instruktioner till veterinären eller slakteriet.

Så ansöker du om tillstånd

Du ansöker om att få transportera till, från eller inom en restriktionszon i vår e-tjänst senast 3 arbetsdagar före den planerade transporten.

Om du behöver transportera under de första 3 dagarna efter att vi har lagt en restriktionszon så går det bra att du istället ansöker så snart som möjligt.

När du ska flytta djur eller produkter till ett land utanför EU

Tänk på att det finns särskilda krav för att flytta djur eller produkter av djur till ett land utanför EU.

Högre risk i delar av södra Sverige

Det är högre risk för fågelinfluensa i delar av södra Sverige än i andra delar av Sverige. I högriskområdena finns därför särskilda regler som du behöver följa för att minska risken för att dina fåglar ska smittas och dö.

Om du har dina tamfåglar utanför högriskområdena finns det fortfarande risk för att dina fåglar kan smittas. Läs mer om vad du kan göra under rubriken Det här ska du alltid göra för att skydda dina fåglar mot smitta.

Högriskområden

Här kan du se i vilka kommuner det är högre risk för fågelinfluensa och där det finns regler som du ska följa för att skydda dina fåglar mot smitta. Från den 7 februari 2024 är även hela Södermanlands län högriskområde.

Blekinge län

Alla kommuner i Blekinge:

  • Karlshamn
  • Karlskrona
  • Olofström
  • Ronneby
  • Sölvesborg

Gotlands län

Gotlands kommun

Hallands län

De här kommunerna i Hallands län:

  • Falkenberg
  • Halmstad
  • Kungsbacka
  • Varberg
  • Laholm

Kalmar län

De här kommunerna i Kalmar län:

  • Kalmar
  • Mörbylånga
  • Borgholm
  • Mönsterås
  • Torsås
  • Oskarshamn
  • Västervik

Skåne län

Alla kommuner i Skåne:

Bjuv, Bromölla, Burlöv, Båstad, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Osby, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svalöv, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge, Ystad, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga, Östra Göinge

Södermanlands län

Alla kommuner i Södermanland:
  • Eskilstuna
  • Flen
  • Gnesta
  • Katrineholm
  • Nyköping
  • Oxelösund
  • Strängnäs
  • Trosa
  • Vingåker

Västra Götalands län

De här kommunerna i Västra Götaland:

  • Essunga
  • Färgelanda
  • Grästorp
  • Götene
  • Hjo
  • Lidköping
  • Mariestad
  • Mellerud
  • Skara
  • Skövde
  • Tidaholm
  • Töreboda
  • Vara
  • Vårgårda
  • Vänersborg

Östergötlands län

De här kommunerna i Östergötland:

  • Mjölby
  • Vadstena
  • Ödeshög
  • Linköping
  • Motala
  • Norrköping

Det här gäller i högriskområden

I högriskområdena finns det olika regler beroende på om du

  • säljer ägg, kött, kycklingar eller andra produkter från fjäderfän
  • inte säljer ägg, kött eller andra produkter
  • har fåglar i fångenskap för till exempel uppvisning och utställning
  • har hägnat fjäderfävilt.

Tänk på att reglerna gäller för alla som har fjäderfän, höns och andra fåglar i fångenskap.

När du säljer ägg, kött, kycklingar eller andra produkter

Det här gäller i ett högriskområde när du föder upp eller håller fjäderfän för att producera kött, konsumtionsägg eller andra produkter som du säljer till andra:

  • Fjäderfän ska hållas inomhus. Fjäderfän får inte gå ut i någon form av inhägnad, eftersom de ska vara helt skyddade mot direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Om du har ankor, gäss och strutsfåglar som utsätts för onödigt lidande om de är inomhus kan du hålla dem inhägnade utomhus. Men foder och dricksvatten ska alltid ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Om du har ankor och gäss får du ha behållare för badvatten i inhägnaden om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Andfåglar, så som änder och gäss, ska hållas separat så att de inte har kontakt med andra fjäderfän.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

Du behöver också se till att dina fjäderfän har en bra stallmiljö inomhus.

Utbrott av fågelinfluensa kan leda till exportförbud

Om en anläggning som säljer ägg drabbas av fågelinfluensa kan det innebära att Sverige eller berörda delar av Sverige inte får exportera fjäderfän, ägg, kött och andra produkter från fjäderfän.

När du inte säljer ägg, kött eller andra produkter

Det här gäller i högriskområdena när du har hobbyhöns och inte säljer ägg, kött eller andra produkter och när du har fåglar i fångenskap för till exempel uppvisning, utställning, tävling, uppfödning, försäljning eller sällskap:

  • Fåglar i fångenskap, som till exempel hobbyhöns, ska vara inhägnade för att hindra den direkta eller indirekta kontakten med vilda fåglar. De får inte gå fritt ute.
  • För att inte vilda fåglar ska kunna ta sig in i inhägnaden rekommenderar vi att ha tak på inhägnaden.
  • Stängslet på inhägnaden ska vara så högt att hönsen inte tar sig över.
  • Det finns inga begränsningar på hur stor inhägnaden får vara, men med mindre yta minskar du risken för smitta från vilda fåglar.
  • Foder och dricksvatten ska du ge inomhus eller under ett skydd utomhus så att inga vilda fåglar kan komma åt det.
  • Badvatten i inhägnaden ska vara skyddat så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet.
  • Det finns inget förbud mot att flytta höns och andra tamfåglar. Men de ska vara friska och det får inte finnas någon misstanke om att de är sjuka innan du flyttar fåglarna.
  • Du får flytta en inhägnad om det inte finns någon risk för att djuren blir smittade.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

När du har hägnat fjäderfävilt

Det här gäller i ett högriskområde när du har hägnat fjädervilt:

  • Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus om det är möjligt.
  • Om du inte kan ha dem inomhus eller om de utsätts för onödigt lidande kan de hållas inhägnade utomhus.
  • Inhägnader för änder ska vara täckta med nät för att undvika kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
  • Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute.
  • Du ska övervaka hälsoläget för att tidigt kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa.
  • Om du håller flera olika arter av fjädervilt ska du tvätta händerna och byta skor innan du går från en fågelart till en annan inom samma anläggning.
  • Du får ha behållare för badvatten i inhägnaden, om vattnet skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
  • Vilda änder får inte tas in till anläggningen.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

Tillstånd för att sätta ut fjädervilt i naturen

För att få sätta ut fjädervilt i naturen behöver du ett tillstånd av Jordbruksverket. Du söker tillståndet genom ett skicka ett mejl till oss med de här uppgifterna:

  • Anläggningens registreringsnummer och adress
  • Aktörens namn och kontaktuppgifter
  • Vilken art av fjäderfän som ska sättas ut och vilket antal
  • Planerat datum eller tidsperiod när de ska sättas ut
  • Utsättningsplatsens fastighetsbeteckning eller koordinater.

Förbud mot utställningar och tävlingar

Inom högriskområdena är det förbjudet med utställningar och tävlingar.

Tänk på att beslutet om att upprätta högriskområde ofta sammanfaller med att vilda fåglar flyttar, ofta från början av november till sent på våren.

När du har brevduvor

Det här gäller i högriskområdena när du har brevduvor:

  • Brevduvor (Columba livia) får släppas ut för korta träningsflygningar
  • Du får bara släppa ut dina brevduvor för flygningar där syftet är att bygga upp musklerna inför kommande tävlingssäsong.
  • Utrymmet som du har dina fåglar i utomhus ska vara begränsat med nät och tak eller på ett annat sätt som förhindrar direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar.

Det är du som djurägare som ansvarar för att skydda dina djur mot smitta!

Förbud mot marknader, uppvisningar och kulturella evenemang

Inom högriskområdena är det förbjudet att ha marknader, uppvisningar och kulturella evenemang där fåglar sammanförs. Förbudet gäller samtliga fågelarter och oavsett plats för arrangemanget.

Riskbedömning styr var det blir högriskområden

I vilka kommuner och län vi upprättar högriskområde för fågelinfluensa baseras på den riskbedömning Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) gör. Tillsammans med SVA följer vi situationen när det gäller fågelinfluensa både nationellt och internationellt för att snabbt kunna ändra områden om smittläget förändras. När vi fattar beslut om högriskområde tar vi också beslut om vad som gäller inom ett högriskområde, därför ska du se till att hålla dig uppdaterad om vad som gäller.

Det här ska du alltid göra för att skydda dina fåglar mot smitta

Viruset är mycket smittsamt och kan döda dina fåglar om de kommer i kontakt med fågelbajs från vilda fåglar. Du ska göra allt du kan för att undvika att dina fåglar får direkt eller indirekt kontakt med vilda fåglar. Tänk på att inte ta med dig viruset in till dina fåglar via till exempel skor, redskap, foder eller strömedel.

Det är du som djurägare som ansvarar för hur dina djur mår. Det är viktigt att du arbetar förebyggande för att

  • förhindra att dina eller andras djur blir sjuka och dör
  • förhindra att andra djur blir smittade av dina djur
  • tidigt upptäcka sjukdomar.

Fjäderfän och andfåglar får inte ha kontakt med varandra

Om du har andfåglar som till exempel ankor, gäss och gräsänder på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Det ska du göra för att andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.

Detta gäller inte för hobbyverksamhet med höns och andra fåglar i fångenskap.

Om dina fåglar är sjuka, verkar sjuka eller dör

Du kan misstänka fågelinfluensa om det plötsligt dör många fåglar i din flock. Då ska du genast kontakta en veterinär. Du är skyldig att göra allt för att förhindra att smittan sprids.

Vid misstänkt smitta ska du också göra det här

Stäng in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock, om det är möjligt. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smittade djur får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.

När en anläggning drabbas av fågelinfluensa

När en anläggning drabbas av fågelinfluensa upprättas en restriktionszon runt den drabbade anläggningen. Det innebär att det finns särskilda regler som du ska följa för att förhindra att fågelinfluensan sprider sig.

Det här händer vid ett utbrott

Vid konstaterat fall av fågelinfluensa händer bland annat följande:

  • Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen.
  • Alla fjäderfän måste avlivas och ägg måste destrueras.
  • Andra fåglar i fångenskap som finns på anläggningen måste också avlivas.
  • Den drabbade anläggningen saneras och nya djur kan sättas in först 21 dagar efter att saneringen är klar.
  • Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon med en radie av minst 3 kilometer och en övervakningszon med en radie av minst 10 kilometer.
    Inom dessa områden råder bland annat förbud mot transporter och förflyttningar av fjäderfä, andra fåglar i fångenskap, kläckägg, fjäderfäkött och gödsel. Man kan dock ansöka om tillstånd för att få utföra vissa transporter.
  • Utställningar och andra sammankomster med levande fåglar är förbjudna.

Ersättning till djurägare vid utbrott

Vid ett sjukdomsutbrott där Jordbruksverket ingriper och fattar beslut om olika åtgärder, restriktioner och krav kan du som djurägare ha rätt till ersättning. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet.

Sjukdomen fågelinfluensa

Fågelinfluensa (aviär influensa) är en sjukdom som framför allt sprids mellan fåglar. Sjukdomen orsakas av flera olika varianter av fågelinfluensavirus. Vissa typer av viruset kan smitta människor, men det är mycket ovanligt. Ingen människa har hittills blivit smittad i Sverige.

Fågelinfluensa förekommer varje år i Sverige och i Europa hos vilda fåglar. Vilda vattenlevande fåglar till exempel änder och gäss, kan bära på viruset utan att bli sjuka och de kan sprida smitta till andra känsligare fågelarter som tamhöns. Tänk därför på att inte mata vilda fåglar i närheten av anläggningar med tama fåglar.

Det finns olika former av fågelinfluensa. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet, orsakar epidemier som kan spridas snabbt, förstöra fjäderfäindustri och resultera i strikta handelsbegränsningar. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom.

Om du hittar döda vilda fåglar i naturen

Om du hittar en eller flera döda eller sjuka fåglar ute i naturen kan du rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). SVA undersöker döda vilda djur och övervakar sjukdomsläget i Sverige. Om SVA vill undersöka den eller de fåglar som du har hittat kontaktar de dig inom några dagar.

Du ska inte röra några döda eller sjuka fåglar utan handskar. Du ska också tvätta händerna efteråt.

Övervakningsprogram

Alla medlemsstater i EU har ett övervakningsprogram för fågelinfluensa för både fjäderfän och vilda fåglar. Syftet med övervakningsprogrammet är att i ett tidigt skede upptäcka förekomst av virus för att kunna skydda fjäderfän och för att kunna bekämpa sjukdomen och stoppa spridningen. Programmet styrs av ett beslut från EU-kommissionen och innebär att alla länder inom EU är skyldiga att rapportera till EU om fynd av fågelinfluensa på både vilda och tama fjäderfä.

Övervakningsprogram för vilda fåglar

Syftet med övervakningsprogrammet är att snabbt upptäcka förekomst av virus hos vilda fåglar för att kunna skydda tamfåglar. Det gäller särskilt högpatogena fågelinfluensavirus.

Det är en passiv övervakning som baseras på laboratorieundersökningar av vilda fåglar som påträffats döda. I samband med fågelinfluensa på vilda fåglar kan vissa förebyggande åtgärder tas fram för fjäderfäanläggningar i området, i ett län eller i hela Sverige.

På SVA:s webbplats kan du följa resultatet av provtagningarna på vilda fåglar som hittats döda i naturen.

Övervakningsprogram för fjäderfän

Syftet med övervakningsprogrammet avseende fågelinfluensa hos fjäderfän är att i tidigt skede upptäcka virus för att bekämpa sjukdomen och stoppa spridning.

Jordbruksverket beslutar årligen om hur många fjäderfäbesättningar med olika typer av fjäderfän som ska provtas inom övervakningsprogrammet.

På uppdrag av Jordbruksverket sköter Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) administrationen och analyserar proverna som tas inom programmet. Resultaten från övervakningen publiceras årligen i en rapport, Surveillance of infectious disease in animals and humans in Sweden.

Beslut och författningar

Författningar

Söker efter 2021:48

Söker efter 2023:15

Söker efter 2021:10

Senast granskad: 2024-02-07

Till toppen