Brysselnytt vecka 9

Veckans rubriker

- Europaparlamentets jordbruksutskott efterfrågar konsekvensanalys i sitt yttrande på EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030

- Livsmedelsmarknader påverkas inte enbart negativt av covid-19, enligt rapport från EU-kommissionen

- Europaparlamentariker vill se förlängd deadline för implementeringen av EU:s gemensamma djurhälsolagstiftning

- EU-kommissionen lanserar öppen konsultation av beredskapsplan för tryggad livsmedelsförsörjning i EU

- EU-kommissionen presenterar ny studie kring geografiska ursprungsbeteckningar och garanterade traditionella specialiteter

- Portugisiska ordförandeskapet i Rådet kallar till "supertrialog" i förhandlingarna om CAP

Europaparlamentets jordbruksutskott efterfrågar konsekvensanalys i sitt yttrande på EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030

Yttrandet, som Isabel Carvalhais (S&D) varit rapportör för, är positivt till strategins målsättningar men påtalar samtidigt behovet av en konsekvensanalys för att synliggöra strategins effekter på lantbruket.

Under torsdagens möte med Europaparlamentets jordbruksutskott antogs yttrandet på EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv. Yttrandet går som inspel till Europaparlamentets miljöutskott, som är ansvarigt utskott för resolutionen.

Yttrandet från Europaparlamentets jordbruksutskott välkomnar den höga ambitionsnivån för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i EU. Återställandet av landskapselement som gynnar biologisk mångfald, stärkta ekosystemtjänster inom skogsbruket och vikten av integrerat växtskydd är några av de förslag som yttrandet tar upp.

Samtidigt uppmanar Europaparlamentets jordbruksutskott i sitt yttrande EU-kommissionen att upprätta en faktabaserad konsekvensanalys av genomförandet av strategins åtgärder och mål. Konsekvensanalysen ska ge underlag för att bedöma de individuella och kumulativa effekter som strategins åtaganden får för lantbrukares sociala- och ekonomiska hållbarhet. Yttrandet betonar även nyckelrollen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) i att skydda och främja biologisk mångfald inom jordbruket.

Källa: Europaparlamentet

Livsmedelsmarknader påverkas inte enbart negativt av covid-19, enligt rapport från EU-kommissionen

Vice generaldirektör för EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk, Michael Scanell, deltog under torsdagens möte med Europaparlamentets jordbruksutskott för att presentera en rapport om situationen på EU:s livsmedelsmarknader.

Scannell började med att påpeka att den pågående pandemin har haft stor påverkan på livsmedelssektorn, bland annat för marknader som förser restaurangbranschen, men att effekterna inte enbart varit negativa. Mejeri-, frukt- och grönsakssektorerna är några av de sektorer som enligt EU-kommissionens rapport hållit sig starka på marknaden.

Enligt rapporten är priserna för socker för tillfället de högst under fyra år, vilket anses vara en välkommen återhämtning som dock måste ställas i relation till de låga baspriserna. Även de förut svajiga marknaderna för griskött och fjäderfä har sett en positiv trend under de senaste veckorna. För nötkött rapporterades situationen vara densamma som innan pandemins utbrott.

Källa: Politico

Europaparlamentariker vill se förlängd deadline för implementeringen av EU:s gemensamma djurhälsolagstiftning

Under torsdagens möte gästades Europaparlamentets jordbruksutskott av EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (SANTE) med anledning av införandet av EU:s djurhälsolagstiftning på nationell nivå.

EU:s djurhälsolagstiftning (Animal Health Law, AHL, 2016:429) antogs av Europaparlamentet och Rådet under mars 2016 och trädde i kraft den 21 april samma år. EU:s medlemsländer har haft fem år på sig för att införa lagstiftningen, vilket i praktiken skulle innebära att den ska på plats den 21 april i år. Delar av lagstiftningen är inte färdigbehandlad, där har EU-kommissionen satt anpassade datum för införande.

Flera medlemsländer har nu flaggat för att de inte kommer kunna införa de delar av lagstiftningen som ska träda i kraft under april och har därför bett EU-kommissionen skjuta på datumet. Förslaget får inte stöd av EU-kommissionen, men flera Europaparlamentariker framförde under torsdagens möte en önskan om att EU-kommissionen lyssnar på medlemsländerna och skjuter på deadlinen för den nationella implementeringen av djurhälsolagstiftningen.

Källa: Anna Ek, LRFs Brysselkontor

EU-kommissionen lanserar öppen konsultation av beredskapsplan för tryggad livsmedelsförsörjning i EU

Under måndagen presenterade EU-kommissionen en öppen konsultation med anledning av framtagandet av en beredskapsplan för att trygga EU:s livsmedelsförsörjning i kristider.

Initiativet är en av punkterna som presenterats inom ramarna för EU-kommissionens förslag till strategi för ett hållbart livsmedelssystem, Farm to Fork. Det är mot bakgrunden av den pågående pandemin som EU-kommissionen uppfattat behovet av en beredskapsplan, för att möjliggöra en effektiv hantering av framtida kritiska händelser som skulle kunna hota EU:s livsmedelstrygghet.

Beredskapsplanen för livsmedelstrygghet ska koordinera hanteringen av kriser, samt kontinuerligt utvärdera hot och risker för EU:s livsmedelskedja. Målet är att säkerställa säker och hållbar mat till alla EU:s medborgare, under alla situationer.

Du kan läsa mer här

Källa: EU-kommissionen

EU-kommissionen presenterar ny studie kring geografiska ursprungsbeteckningar och garanterade traditionella specialiteter

Den av EU-kommissionen beställda studien visar utöver många positiva effekter, en brist på medvetenhet och förståelse hos konsumenter om innebörden av geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter.

Systemet för geografiska ursprungsbeteckningar och garanterade traditionella specialiteter inom EU, avser skydda regionala och lokala jordbruksprodukter av en specifik karaktär och med dem förknippade produktnamn. Systemet är också tänkt att hjälpa konsumenter att förstå de skyddade produkternas särart.

Studien som EU-kommissionen nu presenterat, som bland annat har undersökt vilket mervärde politiken kring geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter ger för EU, är en del i den översyn som genomförs av politikområdet. Utvärderingen kommer att bidra till en konsekvensbedömning som kommer att presentera och analysera de politiska alternativen för en översyn av den nuvarande politiken. Studien kompletteras av det nu pågående öppna samråd kring geografiska beteckningar och garanterade traditionella specialiteter, som är öppen till den 9 april.

Flera organisationer och myndigheter har varit delaktiga i framtagandet av studien, däribland EU-kommissionens generaldirektorat för lantbruk (DG AGRI) och forskningsföretaget AND International.

Du kan läsa mer här

Källa: EU-kommissionen

Portugisiska ordförandeskapet i Rådet kallar till "supertrialog" i förhandlingarna om CAP

Maria do Céu Antunes, den portugisiska jordbruksministern som för tillfället har rollen som ordförande i Jordbruksrådet, vill kalla till en supertrialog som behandlar alla tre förordningarna inom jordbrukspolitiken samtidigt, inte var och en för sig som är det vanliga förfarandet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken är indelad i tre rättsakter; de CAP strategiska planerna, den horisontella förordningen om styrning och kontroll samt den samlade marknadsordningen. Inom ramen för de så kallade trialogförhandlingarna (det vill säga förhandlingar mellan EU-kommissionen, Rådet och Europaparlamentet) brukar dessa behandlas var och en för sig. För varje rättsakt har Europaparlamentet en föredragare, som sköter förhandlingarna kring den specifika akten. Men med syfte att komma snabbare framåt i förhandlingarna och att föra de förhandlande parterna närmare varandra, vill det portugisiska ordförandeskapet ordna en "supertrialog" i slutet av mars där samtliga tre delar tas upp under samma förhandlingstillfälle.

"Supertrialogen" kommer att hållas den 26 mars.

Du kan läsa mer här

Källa: Euroactive