Brysselnytt vecka 50

De senaste två veckorna har det hänt mycket i Bryssel! EU-kommissionen har aviserat sin budget för en marknadsföringsstrategi av jordbruksprodukter och publicerat ett meddelande om hållbara kolcykler. Europaparlamentet skjuter upp omröstningen om kompletterande delar av CAP och Frankrike har presenterat sina målsättningar för deras kommande ordförandeskap.

EU:s institutioner tar nu juluppehåll till och med vecka 2. Brysselnytt utkommer därmed nästa gång den 14 januari.

God jul och gott nytt år!
Maria Gunnarsson, LRFs Brysselkontor

Veckans rubriker

- EU-kommissionen har publicerat ett meddelande om hållbara kolcykler där kolbindande jordbruk, är en viktig del

- Frankrike har presenterat sina målsättningar för dess ordförandeskap i EU våren 2022

- EU:s jordbruksministrar är positiva till EU-kommissionens förslag till lag om beredskapsplan och vill att närhetsprincipen beaktas

- Europaparlamentet senarelägger omröstning om de kompletterande delegerade akterna för CAP

- EU-kommissionen har aviserat sin budget för strategin för främjande av EU:s jordbruksprodukter

- EU-kommissionens årliga konferens Agrioutlook om jordbruksmarknader och trender belyste bland annat CAP-reformen, nya trender och marknadsutsikterna för olika sektorer

EU-kommissionen har publicerat ett meddelande om hållbara kolcykler där kolbindande jordbruk, är en viktig del

EU-kommissionen har som mål att till 2030 få bort fem megaton koldioxid från atmosfären varje år och att minst 20 procent av del kol som används i kemiska produkter och plast ska komma från icke-fossila källor. Det är en del av Fit for 55-paketet som presenterades i juli i år som syftar till att minska EU:s klimatutsläpp med 55 procent till 2050, jämfört med 1990 års nivåer.

Som en del i det paketet finns LULUCF som handlar om markanvändning, förändrad markanvändning skog- och jordbruk, där det finns specifika målsättningar om att jordbruket och skogsbruket själva ska vara klimatneutrala till 2035. Som en del i den målsättningen presenterade EU:s klimatkommissionär Timmermans i veckan ett meddelande från EU-kommissionen om hållbara kolcykler.

I meddelandet framgår bland annat att EU-kommissionen med hjälp av tekniska lösningar vill öka kolinlagring i jordbruket samt en plan på att införa en ny affärsmodell för kolbindande jordbruk och skydd av biologisk mångfald som ska möjliggöra en ny inkomstkälla för jord- och skogsbrukare.

Enligt Europaparlamentets miljöutskott råder det vetenskaplig osäkerhet kring det kolbindande jordbrukets potential och önskar därför att utformandet av policyn bygger på vedertagna vetenskapliga belägg.

EU:s paraplyorganisation för lantbruksorganisationer och kooperativ, Copa-Cogeca, välkomnar EU-kommissionens meddelande i ett pressmeddelande och säger att de ser stora möjligheter för jord- och skogsbrukssektorn. De förespråkar särskilt en marknadsbaserad strategi som möjliggör inkomster till lantbruket. Copa-Cogeca tydliggör också att det är viktigt att kolinlagringen i jord- och skogsbruket inte kan kompensera för att andra fossila sektorer inte gör egna åtaganden för att minska sina utsläpp.

EU-kommissionen planerar att komma med ett lagstiftningsförslag om certifiering av kolinlagring i slutet av 2022.

Källor: Agra Facts, Europeiska kommissionens råd, Euractiv och Politico

Frankrike har presenterat sina målsättningar för dess ordförandeskap i EU våren 2022

Förra veckan meddelande Frankrikes president Emmanuel Macron landets prioriteringar under deras ordförandeskap som inleds den 1 januari 2022. Frankrike är del av en ordförandeskapstrio bestående av Frankrike, Tjeckien (höst 2022) och Sverige (våren 2023). Flera av Macrons prioriteringar handlar om jordbruket och han meddelar att han vill uppnå en rättvisare och grönare handel.

Macron meddelar att han vill begränsa import av livsmedel från länder utanför EU som inte uppfyller de krav på hållbarhet som jordbrukare inom EU är skyldiga att uppfylla. Därför vill Frankrike under sitt ordförandeskap driva frågan som spegelklausuler som syftar till att göra det möjligt att ställa krav på att produkter ska vara producerade med samma standard som inom EU.

Lagförslaget om avskogning som syftar till att stoppa import av varor som bidragit till avskogning i tredje land är ytterligare en prioriterad fråga. Liksom direktivet om uthållig användning av växtskyddsmedel samt meddelandet om hållbara kolcykler. Ett informellt jordbruksministermöte är planerat i Strasbourg i februari och då är kol-jordbruk på agendan.

Källa: Politico

EU:s jordbruksministrar är positiva till EU-kommissionens förslag till lag om beredskapsplan och vill att närhetsprincipen beaktas

Under veckans jordbruksministermöte diskuterades mycket fiskefrågor men även EU-kommissionens nya lagförslag om en beredskapsplan för en motståndskraftig och säkrad livsmedelstillgång i EU vid händelse av kris.

Ett nytt organ inom EU kommer att leda detta arbete, Europeiska mekanismen för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser (EFSCM). I denna grupp kommer experter och aktörer från hela livsmedelskedjan finnas representerade från både EU:s medlemsländer och relevanta länder utanför EU.

Jordbruksministrarna var överens om att jordbrukssektorn har klarat covid-19-krisen relativt bra men att pandemin belyste ett antal brister i livsmedelssystemet. Sveriges nya landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg var på plats och bekräftade vikten av frihandel inom EU och en marknadsorienterad gemensam jordbrukspolitik. Gällande en beredskapsplan önskade hon ett fördjupat samarbete för att hantera framtida kriser men belyste samtidigt vikten av att behålla vissa delar konfidentiellt eftersom det handlar om svagheter i försörjningskedjan.

Copa-Cogeca, paraplyorganisationen för lantbruksorganisationer och jordbrukskooperativ, har tidigare i ett pressmeddelande välkomnat förslaget om en gemensam beredskapsplan för att ytterligare stärka riskhanteringsförmågan och förebyggande åtgärder. Beredskapsplanen förväntas finnas färdig till 2023.

Källor: Agra Facts och Politico

Europaparlamentet senarelägger omröstning om de kompletterande delegerade akterna för CAP

Europaparlamentet godkände de tre förordningarna i den nya gemensamma jordbrukspolitiken CAP den 23 november. Rådet gjorde detsamma den 2 december och den 6 december publicerades reglerna i EU:s officiella tidning. Men det återstår fortsatt en del sekundär lagstiftning i form av delegerade akter och genomförandetakter innan CAP är färdigförhandlad i sin helhet.

EU-kommissionen hade hoppats på att få igenom de efterföljande delegerade- och genomförandetakterna snabbt efter att grundakten blivit klar. Detta är dock inte längre möjligt eftersom Europaparlamentet kommer att senarelägga omröstningen om de två kompletterande delegerade akterna, vilket kan dröja till den 10 januari. Anledningen sägs vara den korta tiden Europaralamentet fått på sig att behandla dessa delegerade akter. I normala fall avsätts två månader för att granska sådana rättsakter, men här ville EU-kommissionen att Europaparlamentet skulle godkänna lagarna redan två dagar efter att de presenterades.

Vägran om att rösta igenom de delegerade akterna kom framför allt från den socialistiska partigruppen (S&D) och den liberala partigruppen Renew Europe, med stöd från De Gröna. De uttryckte missnöje över den korta varslen och att deras roll som medlagstiftare inte tagits i beaktande.

Den uppskjutna omröstningen kan innebära att medlemsländerna behöver färdigställa och skicka in sina CAP-strategiska planer till EU-kommissionen utan att de delegerade akterna har antagits, eftersom de nationella planerna måste skickas in till EU-kommissionen före årsskiftet.

Under veckans jordbruksministerråd i Bryssel bekräftade jordbruksministrarna att Rådet inte kommer att göra några invändningar mot de två kompletterande delegerade akterna till den nyligen godkända gemensamma jordbrukspolitiken.

Källor: Copa-Cogeca, Politico och Agra Facts

EU-kommissionen har aviserat sin budget för strategin för främjande av EU:s jordbruksprodukter

I veckan meddelade EU-kommissionen att de ska satsa 185,9 miljoner euro på EU:s marknadsföringspolicy 2022 för säljfrämjande åtgärder av EU:s jordbruksprodukter utanför EU. Nära hälften av budgeten ska gå till kampanjer som marknadsför ekologiska produkter och som visar på EU:s hållbara livsmedelsproduktion och jordbruksmetoder.

Marknadsföringen ska drivas av europeiska branschorganisationer eller branschöverskridande organ och ska samfinansieras med EU. Samtliga kampanjer ska gå i linje med målen inom EU:s gröna giv och belysa EU:s höga livsmedelsstandard.

Källor: EU-kommissionen och Politico

EU-kommissionens årliga konferens Agrioutlook om jordbruksmarknader och trender belyste bland annat CAP-reformen, nya trender och marknadsutsikterna för olika sektorer

Under förra veckan höll EU-kommissionen en onlinekonferens på temat "Fit for 2030 – Resilient EU agri-food systems & rural areas". Konferensen syftade till att bland annat att ge en bild av framtidsutsikter och utmaningar för EU:s jordbruks- och livsmedelssystem.

Ett övergripande tema för konferensen var jordbrukets roll och utvecklingsmöjligheter med tanke på de politiska strategier som EU-kommissionen presenterat, såsom Farm to Fork och strategin för biologisk mångfald samt livsmedelssystemens roll i att minska sina utsläpp av klimatgaser och anpassa sig till nya förutsättningar på grund av klimatförändringarna.

Tassos Haniotis, biträdande generaldirektör i EU-kommissionens direktorat för jordbruk, noterade att EU:s ramverk har lett till en alltmer marknadsorienterad jordbrukssektor vilket har resulterat i ökade inkomster för jordbrukare, större gårdar och ökad handel med jordbruksprodukter.

Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski talade om klimatförändringarna och om jordbrukets inverkan på miljön. Han sa att "målet inte ska vara att producera så mycket som möjligt och så intensivt som möjligt, utan att ta hänsyn till konsekvenserna på miljön". Den nya gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) måste vara mer rättvis, grönare och mer effektiv för att göra jordbruket "fit for 2030" och hänvisade till EU-kommissionens klimatpaket "Fit for 55" om att minska klimatutsläppen med 55 procent till 2030.

EU-kommissionens vice ordförande Dubravka Šuicasting med ansvar för demokrati och demografi kommenterade EU-kommissionens förslag till vision för landsbygdsområden som presenterades i juni 2021. Det är en långsiktig vision till 2040 som innehåller en handlingsplan för en hållbar landsbygdsutveckling, att skapa balans mellan stad och landsbygd genom att bland annat öka digitaliseringen och att skapa kortare livsmedelskedjor. Šuicasting underströk att lantbrukarna har en central roll i den visionen.

Källa: Agra Facts