Brysselnytt vecka 51

I årets sista Brysselnytt kan ni läsa att jordbruksministrarnas antagit rådsslutssater om djurvälfärdsmärkning och ordförandeskapsslutsatser om näringsvärdesmärkning. EU-kommissionens årliga stora jordbrukskonferens, EU Agricultural Outlook Conference 2020, hade stort fokus på hur sektorn kan bli mer uthållig och presenterade de kommande årens marknadsutsikter.

Vi på Brysselkontoret önskar er alla en god jul och ett gott nytt år!

Lisa Winberg, LRFs Brysselkontor

Veckans rubriker

- EU:s jordbruksministrar vill se en frivillig och EU-gemensam djurvälfärdsmärkning

- EU:s jordbruksministrar inte överens om obligatorisk näringsvärdesmärkning på livsmedelsförpackningar

- EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efterfrågade en grönare jordbrukspolitik i EU på EU Agricultural Outlook-konferensen

- EU:s gemensamma forskningscentrum lanserar studie om "framtidens bönder"

- Europaparlamentet godkänner övergångsförordningen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik

- EU-kommissionen efterfrågar synpunkter för en EU-gemensam beredskapsplan för livsmedelsförsörjning i kristider

EU:s jordbruksministrar vill se en frivillig och EU-gemensam djurvälfärdsmärkning

Under veckans fysiska sammanträde mellan EU:s jordbruksministrar antogs rådsslutsatser om en EU-gemensam djurvälfärdsmärkning inom ramen för Farm to Fork-strategin.

I Rådets slutsatser om djurskydd från hösten 2019 uppmanade EU:s jordbruksministrar EU-kommissionen att se över möjligheten till en EU-gemensam djurvälfärdsmärkning, vilket EU-kommissionen la in som en del av deras strategi för en mer hållbar livsmedelskedja, Farm to Fork, som presenterades i maj i år. EU-kommissionen planerar att under 2024 lägga fram ett förslag till ett ramverk för märkning av hållbart producerade livsmedel så att konsumenter kan göra hållbara livsmedelsval.

Jordbruksministrarna har under året diskuterat frågan och på veckans sammanträde antog de rådsslutsatser där de uppmanar EU-kommissionen att ta fram EU-gemensamma kriterier för djurvälfärdsmärkning som ska ta hänsyn till alla typer av djur och levnadsvillkor under hela djurens livslängd. De anser att märkningen ska användas till livsmedel som är producerade med högre djurvälfärd än vad som är de legala minimireglerna på EU-nivå. Syftet är att öka djurvälfärden och gynna de djuruppfödare som tillämpar hög djurvälfärd samt att underlätta för konsumenter att göra informerade val.

EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski deltog på sammanträdet och välkomnade ministrarnas slutsatser. Han underströk vikten av att en sådan djurvälfärdsmärkning kommer vara frivillig och omfatta även de som har de högsta nivåerna av djurvälfärd i EU i dag.

Källa 1: Agra Facts No. 99-20
Källa 2: Rådet

EU:s jordbruksministrar inte överens om obligatorisk näringsvärdesmärkning på livsmedelsförpackningar

EU:s jordbruksministrar förväntades även anta rådsslutsatser om en EU-gemensam näringsvärdesmärkning på livsmedelsförpackningars framsida, men tre medlemsstater ställde sig emot det tyska ordförandeskapets förslag på slutsatser.

EU-kommissionen har inom ramen för Farm to Fork meddelat att de kommer att presentera ett förslag på en obligatorisk EU-gemensam näringsvärdesmärkning på förpackningar till slutet av 2022. Målet med märkningen är att påvisa innehållet av fett, socker och salt i livsmedel och därigenom göra det enkelt för konsumenter att förstå vad en produkt innehåller. Flera medlemsländer har redan nationella märkningar för den typen av information, exempelvis den svenska nyckelhålsmärkningen. Det tyska ordförandeskapet har tagit fram ett förslag på rådsslutsatser i frågan som uppmuntrar EU-kommissionen att ta fram en EU-gemensam näringsvärdesmärkning men utelämnar detaljer kring utformningen och huruvida den ska vara frivillig eller obligatorisk.

Italien, Grekland och Tjeckien ställde sig emot förslaget eftersom de är rädda för att en sådan märkning kan missgynna deras lokala livsmedelsstoltheter, såsom ostar, salta skinkor och olivolja. De uttryckte även oro över hur en EU-gemensam märkning ska samverka med redan existerande nationella märkningar. Eftersom rådsslutsatser kräver enhällighet för att antas så blir rådets slutsatser ordförandeskapsslutsatser i stället.

EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski berättade att EU-kommissionens förslag på näringsvärdesmärkning kommer ta hänsyn till existerande märkningar för att antingen kunna komplettera eller ersätta dessa. EU-kommissionen kommer även basera sitt förslag på vetenskap och ta hänsyn till traditionella livsmedel så att dessa inte missgynnas.

Källa: Politico

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efterfrågade en grönare jordbrukspolitik i EU på EU Agricultural Outlook-konferensen

Vid EU-kommissionens stora årliga jordbrukskonferens, Agriculture Outlook 2020, inledde EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen med att tydliggöra att EU-kommissionen har ambitionerna att den pågående CAP-processen bidrar till högre miljö- och klimatambitioner.

EU Agricultural Outlook är en årlig konferens där framtidsutsikterna för jordbrukets olika sektorer presenteras och det är även ett tillfälle för de högsta beslutsfattarna inom EU inom jordbruk att meddela sina planer för det kommande året. Årets version var den första digitala versionen på grund av covid-19-pandemin. Von der Leyen inledde med att tacka EU:s jordbrukare och livsmedelsproducenter för att ha försett EU med mat genom covid-19-krisen. Hon anser att lantbrukare spelar en viktig roll för att uppnå målen i Green Deal (EU-kommissionens tillväxtstrategi för ett klimatneutralt EU till 2050) och att CAP är ett viktigt instrument för att ställa om till vad hon anser är ett mer hållbart lantbruk i EU och hon meddelade att EU-kommissionen kommer driva på för en grönare jordbrukspolitik i CAP-trialogerna.

Även EU:s jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski talade på konferensen. Han fokuserade på landsbygdsutveckling och föryngring i lantbruket och berättade om den långsiktiga visionen för lantbruket som EU-kommissionen håller på att ta fram. Han uppmanade medlemsländernas regeringar att prioritera landsbygdsutveckling under det kommande året.

När det gällde marknadsutsikter för de olika sektorerna till 2030 så förutspår analytiker från EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk (DG AGRI) att köttkonsumtionen kommer att minska från 68,7 kg per person och år 2020 till 67,6 kg år 2030. Både nötkött och gris väntas minska medan fjäderfä kommer öka. EU:s totala jordbruksmark väntas minska men skördarna kommer bli större tack vare bättre jordbrukssystem. Trenden för spannmål är positiv och proteingrödor kommer öka. EU:s mjölkproduktion kommer öka något och EU kommer fortsätta vara världens största mjölkproduktsexportör.

På konferensen var det i övrigt ett stort fokus på att diskutera olika aspekter av hållbarhet inom jordbruket och livsmedelskedjan ihop med smarta digitala och tekniska lösningar. Men hållbarhet handlar inte bara om miljömässig hållbarhet. Det blev särskilt tydligt när den danska ekologiska lantbrukaren Lone Andersen berättade att omställningen till ekologiskt kan vara svår, det krävs en merbetalning och en marknadsefterfrågan, annars är det omöjligt eftersom ekologisk produktion producerar mindre. Imke de Boer, forskare på Wageningen-universitet, underströk också vikten av djur inom ekosystemet för att utnyttja naturresurserna på bästa sätt, varför produktion för enbart en helt vegansk diet försvårar för ekosystemets optimala funktion.

Källa 1: Agra Facts No. 100-20
Källa 2: EU Agricultural Outlook report 2020

EU:s gemensamma forskningscentrum lanserar studie om "framtidens bönder"

I samband med EU Agricultural Outlook-konferensen lanserade EU:s gemensamma forskningscentrum (Joint Research Center, JRC) studien "Farmers of the future", framtidens jordbrukare, där de tagit fram en prognos för jordbruket år 2040.

En av den nuvarande EU-kommissionens fem övergripande prioriteringar är att stärka EU:s demokrati. Ett sätt att göra det är att tillämpa så kallad strategisk framsyn i allt deras arbete vilket innebär att de ska utnyttja tillgänglig kunskap, information och forskning för att förbättra framtagandet av ny lagstiftning. EU-kommissionen har gett JRC i uppdrag att ta fram en rapport som beskriver hur EU:s jordbruk, och framför allt böndernas roll, kan se ut 2040. JRC har tagit fram prognosen tillsammans med EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk genom workshops med lantbrukare, industrirepresentanter, akademin, civilsamhället och regeringar. Syftet har varit att få ökad förståelse för och öppna upp diskussionen kring framtidens jordbruk samt ge inspel till framtida lagförslag. JRC har utgått från nuvarande trender och diskuterat hur dessa kan påverka hur framtidens jordbruk ser ut. De förutspår ändrade konsumentbeteenden och svårare odlingsförutsättningar på grund av klimatförändringar och identifierar tolv olika framtida jordbrukarprofiler som hanterar de nya förutsättningarna på olika sätt. Profilerna speglar den stora variation som JRC förutser hos jordbrukarna 2040, med allt från traditionellt jordbruk till småskaligt ekologiskt, precisionsodling och vertikalt jordbruk

Källa: EU:s gemensamma forskningscentrum

Europaparlamentet godkänner övergångsförordningen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik

Europaparlamentets beslut om övergångsförordningen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) innebär att EU:s lantbrukare fortsätter få CAP-ersättningar efter 1 januari 2021.

För två veckor sen kom Europaparlamentet och Rådet överens om den övergångsförordning som ska täcka glappet mellan EU:s nuvarande och framtida gemensamma jordbrukspolitik (CAP) under 2021-2022. Under Europaparlamentets plenarsammanträde i onsdags godkändes övergångsförordningen som innebär att nuvarande CAP-regler gäller för direktersättningar och landsbygdsutveckling under 2021-2022 och detta finansieras genom den del av återhämtningspaketet för covid-19 (Next Generation EU) som är öronmärkt till lantbruket (8 miljarder euro). Både Europaparlamentet och Rådet har även godkänt EU:s statschefers överenskommelse om EU:s långtidsbudget och återhämtningspaketet från förra veckan så nu återstår bara att Rådet formellt godkänner övergångsförordningen för att den ska kunna börja gälla den 1 januari 2021, vilket de kommer göra den 23 december.

Källa: Agra Facts No. 100-20

EU-kommissionen efterfrågar synpunkter för en EU-gemensam beredskapsplan för livsmedelsförsörjning i kristider

I veckan presenterade EU-kommissionen en färdplan med syfte att säkra livsmedelsförsörjningen vid händelse av framtida kriser.

Som en del av Farm to Fork (EU-kommissionens strategi för en mer hållbar livsmedelskedja) ska EU-kommissionen ta fram en beredskapsplan för att trygga EU:s livsmedelsförsörjning i kristider. Beredskapsplanen ska presenteras i slutet av 2021 och innehålla åtgärder för krishantering inom livsmedelssektorn, där EU-kommissionen vill dra lärdomar från både tidigare kriser samt den pågående covid-19-pandemin. I veckan presenterade EU-kommissionen en färdplan som en del i arbetet med att ta fram beredskapsplanen. EU-kommissionen vill ha inspel till färdplanen och det går att lämnas till och med den 13 januari.

Källa 1: Agra Facts No. 100-20
Källa 2: EU-kommissionen