Brysselnytt vecka 16

Veckans rubriker

- EU-kommissionen har presenterat förslaget på delegerad akt i direktivet om hållbara finanser (taxonomin), som klassificerar vilka aktiviteter som anses bidra till minskad klimatpåverkan

- EU:s beslutsfattare har nått en uppgörelse kring den europeiska klimatlagen

- Europaparlamentets miljöutskott vill se rättsligt ramverk för markskydd

- Det portugisiska ordförandeskapet föreslår kompromiss för eco-schemes, systemet för årliga miljöersättningar

- EU:s nya djurhälsolag har trätt i kraft

EU-kommissionen har presenterat förslaget på delegerad akt i direktivet om hållbara finanser (taxonomin), som klassificerar vilka aktiviteter som anses bidra till minskad klimatpåverkan

Med målet att främja hållbara investeringar, antog EU-kommissionen under onsdagen sitt förslag till delegerad akt inom ramen för direktivet om hållbara finanser och taxonomi. Direktivet för uthållig finansiering är en del av EU:s tillväxtstrategi, the Green Deal, och ska främja en grön omställning i finanssektorn genom att förenkla information om och jämförelse av olika sektorers hållbarhet.

I den delegerade rättsakten för EU:s klimattaxonomi, identifieras vilken typ av verksamheter som bidrar till klimatanpassning och begränsning av klimatförändringar. Den tidigare versionen av denna rättsakt kritiserades av flertalet aktörer, bland annat eftersom tidigare skrivelser som skulle ha påverkat den agrara sektorn negativt. Även andra sektorer, såsom gas berördes och fick kritik från många medlemsstater. EU-kommissionen har nu valt att inte inkludera lantbruket i det nuvarande förslaget, med anledning av förhandlingarna som pågår om EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) som börjar gälla 2022. Den delegerade rättsakten som presenterats hanterar dock fortsatt bioenergi och skog.

Organisationen Copa-Cogeca, som företräder lantbruksorganisationer och kooperativ inom EU, är positiva till de förändringar som EU-kommissionen gjort i förslaget för klimattaxonomin sedan det presenterades för första gången i slutet av 2020. De anser dock att även spannmålsbaserad bioenergi borde räknas som hållbar och att en problematik kring synen på skogens klimatnytta består.

Den delegerade rättsakten för EU:s klimattaxonomi kommer att antas av EU-kommissionen i slutet av maj, när akten översatts till samtliga officiella EU-språk. Därefter har Europaparlamentet och Ministerrådet fyra månader på sig att hantera akten, tills de ska ha fattat ett beslut om att godkänna den eller inte.

Du kan läsa mer här

Källa: Agra Facts
Källa: EU-kommissionen

EU:s beslutsfattare har nått en uppgörelse kring den europeiska klimatlagen

En uppgörelse nåddes mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet under onsdagsmorgonen.

Den europeiska klimatlagen, vars första utkast presenterades av EU-kommissionen den 4 mars 2020, är en del i EU:s tillväxtstrategi "the Green Deal". I det ursprungliga förslaget föreslog EU-kommissionen att alla medlemsländer, och EU som helhet, skulle ha uppnått klimatneutralitet till 2050 samt ett mål om minskade utsläpp på 55 procent till 2030 i jämförelse med 1990 års nivåer. Utsläppsmålet som beslutsfattarna till slut enats om speglar EU-kommissionens ursprungsförslag, trots att Europaparlamentet tidigare flaggat för att de velat se en målsättning på 60 procent till 2030. EU-kommissionens förslag att samtliga medlemsländer ska vara klimatneutrala till 2050 gick inte i lås, i stället statuerar överenskommelsen att EU som helhet åtas att uppnå klimatneutralitet till 2050.

Vidare föreslår överenskommelsen en rad andra initiativ. En process för att fastställa klimatmål för 2040, inrättandet av rådgivande vetenskaplig nämnd för klimatförändringar och skärpta bestämmelser för anpassning till klimatförändringar är några exempel.

Klimatlagen erkänner dessutom ett behov för EU att "höja ambitionsgraden" i förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) för att stärka EU:s naturliga kolsänkor. Dessa naturliga kolsänkor, som bland annat återfinns i skogar, är avgörande för att EU ska nå 55-procentsmålet. EU-kommissionen kommer därför i juni i år föreslå förändringar i förordningen för LULUCF, för att nå det i klimatlagen överenskomna målet på en kolsänka om 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030.

Ansvariga för att förhandla för Europaparlamentets vägnar var Jytte Guteland (S&D) och Pascal Canfin (Renew) gentemot det portugisiska ordförandeskapet i Rådet. Ansvarig från EU-kommissionen har varit kommissionär Frans Timmermans.

Du kan läsa mer här

Källa: Europaportalen
Källa: EU-kommissionen

Europaparlamentets miljöutskott vill se rättsligt ramverk för markskydd

Föregående fredag (16 april) röstade Europaparlamentets miljöutskott igenom en resolution som föreslår EU att ta fram ett gemensamt regelverk för skydd och hållbar användning av mark.

EU-kommissionen har tidigare flaggat för att en strategi för markskydd ska presenteras inom ramen för Green Deal, bland annat ingår det som en del i EU-kommissionens föreslagna strategi för biodiversitet till 2030. Markskydd kommer även att beröras av handlingsplanen för nollföroreningar av luft, vatten och mark vilken kommer att publiceras av EU-kommissionen den 18 maj. Det är denna handlingsplan som Europaparlamentet och dess miljöutskott hoppas att påverka med det ställningstagande som utskottet tagit kring skydd och hållbar användning av mark i resolutionen.

I resolutionen påpekas att mark, till skillnad från luft och vatten, inte har en egen lagstiftning på EU-nivå. Resolutionen uppmanar därför EU-kommissionen att föreslå ett ramverk som sätter mål för skydd av mark samt samordnar de initiativ som berör mark inom redan befintliga direktiv.

Resolutionen förväntas behandlas i plenum under sessionen kommande vecka (26-29 april).

Källa: Agra Facts
Källa: Politico

Det portugisiska ordförandeskapet föreslår kompromiss för eco-schemes, systemet för årliga miljöersättningar

Inför den kommande informella videokonferensen med EU:s jordbruksministrar, samt trialogen för de CAP-strategiska planerna, har det portugisiska ordförandeskapet i Rådet lagt fram ett kompromissförslag för årliga miljöersättningar, eco-schemes.

Inom ramarna för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP), som för tillfället behandlas i trialoger, ligger ett förslag på en så kallad grön arkitektur. Den gröna arkitekturen ska främja en hållbar agrar sektor, genom en struktur med målsättningar för miljö- och klimatåtgärder inom sektorn. Inom ramarna för den gröna arkitekturen ingår bland annat det nya systemet för årliga miljöersättningar, eco-schemes.

Tidigare har Rådet inte gått med på att mer än 20 procent av direktstöden ska baseras på årliga miljöersättningar. I kompromissförslaget de nu presenterat föreslår de en progressiv strategi, med start på 22 procent under 2023. I förslaget föreslås andelen uppgå till 25 procent under 2025, för att sedan stegvis fortsätta öka under CAP-perioden. Europaparlamentet vill å andra sidan se att 30 procent av direktstöden baseras på de årliga miljöersättningarna, vilket Rådet hoppas att de ska kunna kompromissa kring med hänvisning till förslaget om en progressiv metod. Rådets förhoppning är att ge medlemsländer möjlighet att anpassa sig till det nya systemet med årliga miljöersättningar utan att tappa en allt för stor del av direktstöden, som för många lantbrukare är ett avgörande tillskott i kassan.

Källa: Agra Facts

EU:s nya djurhälsolag har trätt i kraft

Under onsdagen trädde förordningen för överförbara djursjukdomar (2016/429), EU:s djurhälsolag, i kraft. Lagen som antogs i mars 2016 syftar till att förebygga samt utrota djursjukdomar i EU.

Förordningen klargör och särskiljer vilket ansvar olika aktörer i sektorer som arbetar med djur har. Den möjliggör även större användning av teknik, till exempel för bevakning av sjukdomars spridning eller vid registrering av boskap. Djurhälsolagen tar även höjd för sjukdomar som kan uppstå, eller var spridning kan komma att förändras, på grund av klimatförändringar.

Den nya djurhälsolagen lades fram som del av det åtgärdspaket som EU-kommissionen presenterade i maj 2013, med syfte att stärka hälso- och säkerhetsstandarder i EU:s livsmedelskedjor.

Du kan läsa mer här

Källa: Agra Facts

Vad händer nästa vecka?

Nästa vecka är en så kallad sammanträdesvecka, som under vanliga förhållanden hålls i Strasbourg. Under rådande förutsättningar hålls dock plenum semidigitalt från Bryssel. Dessutom hålls ett informellt digitalt rådsmöte med EU:s jordbruksministrar.

Måndag
EU:s jordbruksministrar träffas för att bland annat diskutera reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP), den pågående utvärderingen av EU:s djurvälfärdsstrategi (2012-2015) och situationen på EU:s marknader.

Onsdag
Copa-Cogecas arbetsgrupp för CAP.
Från LRF deltar Sofia Björnsson och Anna Ek.

Torsdag
Copa-Cogecas arbetsgrupp för gris.
Från LRF deltar Margareta Åberg, Fredrik Sundblad och Axel Hansson.

Fredag
EU-kommissionens civila dialoggrupp för gris.
Från LRF deltar Fredrik Sundblad.