Jordbrukskommissionär Wojciechowski
och miljökommissionär Sinkevičius diskuterade skogsstrategin med miljöutskottet
Under onsdagskvällen var jordbrukskommissionär Wojciechowski och miljökommissionär Sinkevičius inbjudna att presentera och diskutera EU-kommissionens föreslagna skogsstrategi med Europaparlamentarikerna i jordbruksutskottet. Skogsstrategin är en del av Fit for 55, som är ett paket med lagstiftningar som syftar till att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 55 procent till 2030.Skogsstrategin har tidigare fått kritik från såväl medlemsstaterna som Europaparlamentet om att enbart fokusera på miljö och inte skogens multifunktionella roll och att även garantera ekonomisk och social hållbarhet.
Wojciechowski inledde med att förklara att EU-kommissionens förslag kommer göra det lättare att bedriva hållbart skogsbruk. Han sa även att strategin syftar till att diversifiera den lokala
ekonomin kring skogen och öka sysselsättningsmöjligheterna genom att bland annat främja turism och ekosystemtjänster, vilket han menar komma att öka inkomsterna för skogsägare och skogsbrukare.
Sinkevičius poängterade att strategin betonar strikt skydd av naturskogar i EU, som han menar är de mest kraftfulla kolsänkorna och utgör skydd mot extremt väder. "Det är därför uppenbart att naturligt skogsbruk kommer att premieras", tillade han. Även återbeskogning och fokus på att gynna den biologiska mångfalden är elementärt i strategin.
Flera Europaparlamentariker från bland annat norra Europa uttryckte oro över strategins utformning och att EU:s institutioner måste ta större hänsyn till skogsägare som själva besitter kunskap om lämpliga åtgärder baserat på lokala förutsättningar. Att använda satellitbilder för att bedöma skogens densitet kom också upp i diskussionen. "Metoden är
inte helt tillförlitlig eftersom skogen ser annorlunda ut på sommaren jämfört med vintern", sa Nils Torvalds (FI,RE).
Den svenska Europaparlamentarikern Jytte Guteland (S&D) påpekade att EU:s skogsareal dubblerades då Sverige gick med i EU tillsammans med Finland och Österrike. Följaktligen uttryckte hon oro över att Sverige med sin stora andel skog förväntas bidra med lösningen på alla klimatproblem, som kolsänkor, fossila bränslen och att ersätta fossilt material. Därefter belyste hon små kalhyggens fördelar kopplat till nyetablering av plantor i solfattiga länder som Sverige och vände sig frågande till miljökommissionär Sinkevičius, som tidigare uttryckt sig mycket kritiskt om kalhyggesbruk.
Miljökommissionären underströk i sitt svar att skogsstrategin inte är bindande och kan därför inte förbjuda specifika åtgärder. Däremot är rekommendationen att kalhyggesbruk bör tillämpas med
försiktighet och utföras enbart under vetenskaplig rådgivning, som ska finnas tillgänglig.
De båda EU-kommissionärerna påtalade flera gånger under debatten att det kommer att finnas god tillgång på ekonomiska medel och därmed stora möjligheter att investera i en hållbar skogsproduktion. Jordbrukskommissionär Wojciechowski avslutade med en påminnelse om att det än så länge bara handlar om ett politiskt dokument utan krav på direkta åtaganden. Då lagstiftningen blir verklighet 2023, kommer den att föregås av en omfattande konsekvensbedömning. Detta försäkrade även miljökommissionär Sinkevičius.
Källa: Politico
Källa: Maria Gunnarsson, LRFs Brysselkontor