Den här veckan har Copa valt
 ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌ ‌
 
 

Brysselnytt vecka 38

Den här veckan har Copa valt ett nytt presidency, medlemsstaterna har kritiserat förslaget till växtskyddsförordning och diskussionerna kring export av spannmål från Ukraina har fortsatt.

Med det önskar vi trevlig helg,

Anna Ek och Nicklas Lindström, LRF:s Brysselkontor

Veckans rubriker

- Flera länder missnöjda med EU-kommissionens förslag till nationella mål för minskning av växtskyddsmedel under den nya växtskyddsförordningen, SUR

- Stort tryck vid gränsövergångarna mellan Ukraina och EU

- Europaparlamentet röstade för en resolution om klimatanpassning av EU som innehåller åtgärder för beredskapslager, hantering av torka och vattenanvändning

- Ansvariga ledamöter i Europaparlamentet vill ge grönt ljus för att frångå "do-no-significant-harm-principen" på grund av energikrisen

- EU-kommissionen föreslår ny reglering för ett krisinstrument som bland annat ska säkra handel med kritiska varor så som jordbruksprodukter på den inre marknaden

- Copa har valt ett nytt presidency

 
Bild av granskog.
 

Flera länder missnöjda med EU-kommissionens förslag till nationella mål för minskning av växtskyddsmedel under den nya växtskyddsförordningen, SUR

I juni 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag på en förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel. Lagförslaget innehåller bland annat bindande mål om 50 procent minskad användning av växtskyddsmedel där varje medlemsstat får nationella mål mellan 35 och 65 procent beroende på historiska minskningar. Dessutom införs förbud mot användning av preparat i känsliga områden.

EU-kommissionens förslag om hållbar användning av växtskyddsmedel är en revidering av det tidigare växtskyddsdirektivet, med anledning av EU:s strategier för Jord till Bord (Farm to Fork) och Biodiversitet. I och med revideringen blir växtskyddsdirektivet en förordning, vilket även minskar möjligheten att anpassa reglerna till nationella förutsättningar.

Förslaget har i sin helhet blivit kritiserat, dels för att sätta upp för ambitiösa mål, dels för hur minskad användning av växtskyddsmedel kan komma att påverka tillgången till mat i EU (läs mer om detta i Brysselnytt från vecka 36).

Mest kritik har dock förslaget om bördefördelning fått, bland annat av Ungern som nu presenterat en alternativ modell för hur minskningen ska fördelas mellan medlemsstaterna. Modellen, som Ungern anser är mer rättvis, skulle innebära att större länder vars konsumtion är högre än genomsnittet i EU får ta ett större ansvar för att nå halveringen av användning inom hela unionen. I nuläget stöds Ungerns modell utav upp emot tio andra medlemsstater. Vilka har ännu inte bekräftats.

Kritiken från flera medlemsländer och Ungerns förslag diskuterades under ett möte med nationella experter och EU-kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet (DG SANTE) under fredagen. Syftet med mötet var att se över om fördelningen mellan medlemsstater kan hanteras på ett bättre sätt, än det som föreslogs i EU-kommissionens originalförslag.

Källa: Politico

Stort tryck vid gränsövergångarna mellan Ukraina och EU

Den ryska invasionen av Ukraina har inneburit att bland annat ukrainskt spannmål inte kunnat exporteras i samma utsträckning som tidigare. Vanligtvis transporteras de stora volymerna ut via hamnar på Svarthavskusten, men då dessa fram till nyligen blockerats av den ryska militären beslutade EU i maj att införa så kallade solidaritetssträckor mellan Ukraina och EU med syfte att landvägen försöka få ut spannmålen.

Sedan några veckor tillbaka finns ett avtal där FN varit involverade som möjliggöra transporter sjövägen. Avtalet löper dock ut i november och ingen vet om det kommer förnyas. För att säkerställa att det finns en plan B ifall förhandlingarna om en förlängning misslyckas har EU därför valt att fortsätta arbetet med att få solidaritetssträckorna att fungera för att underlätta ukrainsk export via EU-länder. Rent konkret handlar det bland annat om att effektivisera kontroller och rusta upp infrastrukturen vid gränsövergångarna.

Enligt rapporter från gränsövergångarna finns det dessvärre fortfarande mycket kvar att göra för att avhjälpa de långa köerna. Bland annat nämns personalbrist, dålig koordinering och att transportörerna saknar korrekta fytosanitära- och tulldokument. Det uppskattas att väntetiden vid gränsen utgör upp till 40 procent av transportkostnaden, eller 90 euro per ton som exporteras.

Det som nu ses över är möjligheten att lägga räls som går hela vägen från Ukraina till olika hamnar vid Nordsjön och Östersjön, samt nya terminaler för att flytta gods mellan olika typer av transporter.

Källa: Politico

Europaparlamentet röstade för en resolution om klimatanpassning av EU som innehåller åtgärder för beredskapslager, hantering av torka och vattenanvändning

Under föregående veckas plenar-session i Strasbourg, röstade Europaparlamentet för en resolution som vill se att EU ökar sina ansträngningar för att motverka och hantera klimatförändringar. I resolutionen föreslås bland annat en EU-gemensam vattenstrategi, nationella beredskapslager för livsmedel och foder och målsättningar för minskad markförstöring.

Resolutionen skrevs i svallvågorna av en sommar med utbredd torka i EU, skogsbränder och andra exempel av extremväder, och skrevs under av Europaparlamentariker från flera olika partigrupper,bland annat Herbert Dorfmann (EPP/IT), Clara Aguilera (S&D/SP), Iréne Tolleret (Renew/FR) och Benoît Biteau (Gröna/FR).

I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att prioritera införandet av beredskapslager av strategiska fodervaror och livsmedel, för att inte stå utan resurser vid kommande kriser. Resolutionen uppmanar även till utbyggnation av bevattningssystem som antingen använder återvunnet vatten eller regnvatten, för att hantera torka. Resolutionen omnämner även en övergripande EU-strategi för användning och hantering av vatten.

Europaparlamentarikerna föreslår även att en EU-omfattande riskbedömning för klimat ska genomföras för att kartlägga möjliga hot så som skogsbränder, torka och hälsorisker kopplade till klimatförändringar.

Källa: Agra Facts

Ansvariga ledamöter i Europaparlamentet vill ge grönt ljus för att frångå "do-no-significant-harm-principen" på grund av energikrisen

I spåren av COVID-19-pandemin inrättade EU den så kallade Återhämtningsfonden vars syfte är att stötta medlemsländernas ekonomier. Bland villkoren för att få tillgång till finansiellt stöd återfinns den så kallade "do-no-harm-principen" som innebär att pengarna inte får gå till åtgärder som negativt påverkar miljö och klimat.

Kriget i Ukraina har lett till vikande tillgång och kraftiga prisökningar på energi. Den huvudsakliga anledningen är att stora delar av Europa är beroende av rysk gas för bland annat uppvärmning och el-produktion. Detta har slagit hårt mot jord- och skogsbrukssektorerna som är beroende av energi bland annat i form av bränsle och uppvärmning. Dessutom finns en indirekt påverkan eftersom framställningen av mineralgödsel är mycket energikrävande (gas), och de höga energipriserna därför lett till att den europeiska gödningsproduktionen minskat eller helt avstannat.

Eftersom gas i huvudsak levereras via pipeline är det svårt att snabbt hitta alternativa leverantörer då detta kräver stora investeringar i infrastruktur. Det är i den här kontexten som EU-kommissionen i maj presenterade det så kallade REPowerEU-paketet som innehåller förslag på hur EU ska hantera energikrisen. Bland annat föreslår EU-kommissionen att outnyttjade resurser i Återhämtningsfonden ska kunna användas till energiinfrastruktur, även om investeringarna avser fossil energi - vilket strider mot "do-no-harm-principen".

Europaparlamentets budget-utskott som är ansvariga för processen har nu publicerat sitt utkast till position till förslaget från EU-kommissionen. Yttrandet är framtaget gemensamt av Eider Gardiazabal Rubial (S&D/SP), Siegfried Mureşan (EPP/RO), Dragoş Pîslaru (Renew/RO) som representerar de tre största partigrupperna i Europaparlamentet. Författarna ger där grönt ljus för EU-kommissionens förslag, inklusive att lyfta kravet att följa "do-no-harm-principen". Detta är visserligen bara ett första steg, men kan om förslaget går igenom innebära att EU kan avvärja de värsta effekterna som avsaknaden av rysk gas skapat. Huruvida det kommer att bidra till att gödningsproduktionen återupptas är dock ännu osäkert.

Källa: EndsEurope

EU-kommissionen föreslår ny reglering för ett krisinstrument som bland annat ska säkra handel med kritiska varor så som jordbruksprodukter på den inre marknaden

Med anledning av Covid-19 och kriget i Ukraina har EU-kommissionen den 19 september publicerat ett förslag på ett nytt krisinstrument för den inre marknaden. Syftet är att säkerställa rörligheten för varor, tjänster och människor inom EU under framtida krissituationer.

Krisinstrumentet skulle bland annat ge EU-kommissionen möjlighet att vidta åtgärder om medlemsstater inför exportförbud till andra EU-länder av till exempel livsmedel vid krissituationer. Förslaget innefattar även en möjlighet för kommissionen att begära av företag att prioritera produktion av vissa varor, där behovet av tillgång är stort. Ytterligare en faktor som omnämna är möjligheten för arbetskraft att röra sig inom unionen, vilket till exempel begränsades till följd av Covid-19.

Definitionen av kris som föreslås av EU-kommissionen anses vara bred, men tanken är att det ska fånga upp både kriser skapade av klimatet till exempel extremväder eller av människor såsom krig. Anledningen bakom den breda definitionen är de olika kriser som drabbat EU och världen under de senaste åren, där ibland kriget i Ukraina, Covid-19 och sommarens utbredda torka i Europa.

Källa: Politico

Copa har valt ett nytt presidency

Under fredagens möte med Copa, paraplyorganisationen för EU:s lantbruksorganisationer, genomfördes valet av ett nytt presidency. Presidency är att se som Copas styrelse och består av en ordförande och sex vice ordföranden, som alla företräder olika medlemsorganisationer och länder i EU.

Ordförande för Copa kommer fortsatt vara Christiane Lambert, från den franska organisationen FNSEA. Som vice ordföranden valdes Massimiliano Giansanti (It), Pedro Gallardo (Sp), Mladen Jakopovic (Cr), Tim Cullinen (Ire), Micu Marios (Rom) och Palle Borgström (Se).

Mandatet för presdiency löper under två år det vill säga fram till och med september 2024.

Källa: Copa Cogeca

Vad händer nästa vecka?

Nästa vecka är Europaparlamentarikerna åter i Bryssel för utskottsvecka.

Måndag
Jordbruksråd.
På agendan står bland annat diskussioner om revideringen av Industriutsläppsdirektivet (IED), situationen i Ukraina och rovdjur i EU.

Miljöutskottsmöte i Europaparlamentet.
Från LRF bevakar Anna Ek.

Torsdag
Jordbruksutskottsmöte i Europaparlamentet.
Från LRF bevakar Anna Ek.

LRF:s praktikantmingel.

Fredag
Copa Cogecas arbetsgrupp för mjölk.
Från LRF deltar Viktoria Thullier och Gustav Kämpe.

Följ @LRFBrussels på Twitter
 
Facebook
 
Twitter
 
Instagram
 
Website

Lantbrukarnas Riksförbund | 010-184 40 00 | info@lrf.se


Lantbrukarnas Riksförbund, Franzéngatan 1B, 105 33 Stockholm, Sweden


Email Marketing by ActiveCampaign